Mina tankar och mina åsikter

I går så skrev jag på FB vad jag tycker och det skulle jag nästan be om ursäkt över. Men det tänker jag inte göra för jag tycker och säger och har åsikter om saker och ting och jag säger de.

Så här var de. Min käre systerson och hans sambo gifter sig och det är superkul jätte grattis till dem. De valda att göra det själv med dotter och borgligt. Det får vi alla acceptera vilket jag vet att alla gör.

Jag skrev till min dotter "våga gör det" och Åsa förstod vad jag menade, För så här är det Jag är mamma till tre ljuvliga ungar som jag har väldigt bra kontakt med vi pratar mycket och länge och om allt nästan. Jag vill att de ska må bra och ha det så bra som de kan. Jag brukar för det mesta att inte lägga mig i saker och ting som de berättar eller gör. Visst jag kommer med "goda råd" men det är väl inte konstigt jag har levt längre än dem inte för jag vet mer än dem men lite små tips här och där om vardagliga saker.

Nu är det vissa saker som jag anser att jag kan säga till mina barn eftersom jag är deras mamma. Bland annat sa jag till Åsa att jag vill inte att hon får fler barn eftersom det har varit krisigt för henne. De är ju min dotter och jag vill att hon ska leva och må bra. Inga konstigheter tyckte Åsa hon förstod vad jag menade. Skulle hon välja att få ett barn till så står jag bakom och stöttar precis som vanligt. Valet är hennes.

De här med bröllop det är de stora känsliga ämnet. Jag har alltid sagt till mina tre telningar att ni får inte gifta er utan er mamma. Det måste jag väl få säga eftersom jag tycker, tänker och det är MIN åsikt. Skulle de motförmodan göra detta steg i livet utan mig så kommer jag att bli ledsen. Jag kan inte tänka mig att jag är den enda mamma i världen som inte blir det inners inne.

Men den här ledsenheten, kan inte tänka mig att jag skulle gråta men lite ledsen skulle jag bli men det hade varat ett par minuter eftersom de har gjort ett av sina största steg här i livet och det är en glädjens dag. Jag kan inte förstå varför det är så hemskt att jag tycker så.

Bara så ni vet de så har jag sagt till mina barnbarn att de får inte heller göra det utan mig. Isac höjde på ögonbrynen och gjorde en konstig pinsam min. Tror inte att han tänker bröllop just nu :)

De som tog mest åt sig var bruden och brudens mor och det undrar jag över varför de gjorde? Det finns ingen som behöver försvara sina handlingar för det var som min vän skrev " det är upptill brudparet att göra som de vill", de är ju trots allt deras dag.  I vilket fall som helst så tycker jag att........ :)

Jag respekterar mina barns önskingar och de respekterar mina. Så har vi de i denna stora familjen.