fredag 28 oktober 2011

Livets gång

Så är det i livet, ibland blir man sårad, och ibland blir man besviken. Ibland är man bara glad och lycklig. Ibland så duger man, ibland är man bara ett bihang. Lite som blindtarmen. Man finns men behövs inte. Ett tu tre så behövs man men man ska inte synas och höras. Det är fan inte lätt och var en människa.
När man omger sig med många människor så kan det bli vågor på livet. En del bra och en del dåliga.

Jag var inom Åsa och Marcus och grattade honom på 26 års dagen. Vilket han tycke var väldigt onödigt. Föräldrarna skulle komma på middag men svärföräldarna skulle inte bli indragna i denna lilla familjehögtid. Nä då kommer jag inte, då är jag hemma och tapetserar färdigt mitt datorrum istället. Men givetvis ska han ha en present ändå. Så jag körde inom och lämnade presenten och lekte med Leo bus denna glada unge. Jag hade faktiskt förväntat mig ett tack för presenten lite vanligt folkvett, eller uppfostran, eller hyfs, eller bara vanligt vuxentänk........ Men nä det fick jag inte.......... Tur att jag hann och sätta upp hans tapet:)
Det är så himla tråkigt när det blir sådant här i familjen, vilket vi inte är så vana vid. Jag och Thore bara hoppas att vår kärlek till våra barn är starkare än bråk.

I går så var jag och Jacob på simskolan, vi hade det jätte mysigt. Efter simmet så tog han en dusch så klart  och när det var dags för på klädningen så fixade jag den. Då sa han till mig "min söta lilla farmor" gissa om det värmde. Nu har Jacob blivit denna mysiga 6 åringen som bara vill kela och vara en riktig mys unge. han imponerade djupt på mig. Han frågade vad har du för telefonnr? Jag sa det en gång och så upprepade han det helt rätt. Vilket sifferminne. När vi körde till simmet så räknade han till 300. Bra gjort. Jag räkande till 1 miljon, då sa han att jag fuskade lite för jag tog inte det från början. 1,2,3.....
Nä jag sa 10000.20000......osv. Sen sa jag kan du bokstäverna?? Alfabetet sa han, Ja, och så rabblade han A-Ö. Vilken kille. När vi gick till bilen så hade han ett litet choklad som han skulle äta helt själv sa han. Jaså sa jag, okej du får en liten bit då sa han. Det var verkligen en liten bit jag fick, jag tror han är lite lik mig där. Bäst och hålla godiset för sig själv.

Jag var en stund hos Daniel, så mysigt och träffa denna ljuvliga påg, även om vi bor nära så blir det inte så ofta. Vi utbyte tankar och åsikter om livet och framtiden. Allstå ett vanligt samtal hade vi.

Ella fjällan klädde ut sig till en tomte så sa jag vilken fin tomteflicka du är. Gissa om jag fick svar på tal. JAG ÄR INGEN TOMTEFLICKA JAG ÄR EN TOMTE. Ja men det ser jag ju nu, vilken fin tomte du är. Isac träffade jag inte han var hos mormor och morfar.

Rummet är färdigt så när som på listor vilket Thore ska fixa i morgon. Golvet la han i går. Det blev så fint.
Jag ha hittat möbler som vi ska ha, efter lite letande så stod den där. Vad glad jag blev.

I morgon så är det jobb för min del. Jag och Camilla ska ta 6 timmar. Sen är det hem och in i duschen och så på med fin klänningen. Vi ska på 50års fest. Kul ska det bli. Det är öppet hus men vi ska vara där tidigt så vi hinner fira jubilaren ordentligt:) Nu kallar sängen.


1 kommentar:

  1. Tradigt när det blir så. Synd bara att det alltid är vi föräldrar som ska bli ledsna... Vi ska träffa A´s föräldrar för första gången när C firar sin födelsedag i lägenheten. Undrar hur det blie?

    SvaraRadera