Denna dagen.

I dag så fick vi ett bryskt uppvaknande. Thores mobil ringer för fullt. Tänk er att vakna till Gundevall Larsson (Mikael Persbrandt) i Beck filmerna skriker allt vad han kan om hur jäkla dålig den svenska sjukvården är. Jag är inte helt nöjd med signalen.

Det var Mia som ringde. Hon började med att säga, jag mår bra, jag mår bra. Men jag har kört av vägen och lagt bil och släp i diket. Det tog inte lång tid förrän jag visste var hon var och jag hade kommit i kläder och fick lite tandkräm i munnen sedan var jag iväg. Thore den stackaren hade precis kommit hem och lagt sig så han var duktigt yrvaken. Men Mia gav honom uppdraget och ringa till Åkeriet.

När jag kom fram till platsen så blev jag givetvis stoppad och fick förklara vem jag var och då fick jag köra fram en bit och sedan gå av bilen och fram till Mia. Hon visste ju att jag var på väg. Det var så himla gott och krama om henne och se att hon verkligen var hel.

Skakig men hel och det är det viktigaste.

Lastbilen och släpen var inte så mycket skadade och nästan all last hade klarat sig. Men det finns ju försäkringar till det.

Eftersom nu Mia mår hyfsat bra så känns det ju bra att det inte blev så stora skador. För som vi alla vet det kunde ha varit mycket värre.

Detta odjuret har varit hos mig denna dagen, det tog 3 timmar innan han var lugn. Så fort som jag rörde mig så flög han upp och eftersom han nu inte är graciös så det stör så märker man när han kommer i hundra nittio.

Mia och jag var iväg på akuten så hon blev undersökt av en läkare och det var ju bra. Det har känts superskönt att ha haft henne hemma nästa hela dagen och kvällen.

Jag hoppas att både hon och jag kommer att sova gott i natt. Ja även Thore och Andreas. Vi fick ju alla en tankställare över hur snabbt saker och ting händer.

Varför körde hon av vägen???? Hon somnade. En hundradels sekund.