söndag 15 april 2012

Såja då var det snart måndag.

Ännu en helg till ända. Ja detta var vår korta helg så den gick snabbt över. Inte har det blivit så mycket vila men kul har vi haft det.

Vi hämtade pågarna för de skulle åka med oss till Bromölla. Där vi gjorde ett snabbt besök hos Claessons för att hämta vårt intercom set som har varit på lagning. Isac och Jacob passade på att prova vars en fyrhjuling där.




Ser ju inte så tokigt ut, men det hade säkert varit roligare om vi hade kunnat provkört dem också.
Ett snabbt besök hos Frasses för vars en varm korv hann vi med innan vi körde till Folkets Hus i Gualöv för en namngivningsfest.


Här är huvudpersonen i dagens festlighet. Anton och Frida och lilla Chelsea hälsar oss välkomna till Chelseas namngivnings fest.




Ella farmors söta lilla fjälla, fin som snus var hon denna dagen. En riktig liten Pippi Lotta.
Pippi Långstrump är ju den stora idolen för denna ljuvliga flicka och det syntes på henne.


Denna spelevinken är ju bara för söt. Jacob den rolige och den busigaste av dem alla.


Här har vi Isac som är allvarlig och tar sin uppgift på största allvar. Lik far men söt ändå. Vad hade han med sig på denna fest? Jo en fotboll så klart så han hade något att göra om det skulle bli tradigt där.

CHELSEA VALENTINA ALEXANDRA GUSTAVSSON, så heter denna ljuvliga lilla flicka som är så söt och god.

Namngivningsfesten var så fin. Kommundirektören Gudrun kom dit och höll ett litet tal till Chelsea och välkomnade henne till livet. Frida läste en jättefin dikt som hon hade skrivit och som fick ögonen att tåras. Alldeles lagom var det, högtidligt men inte kyrkligt alls. Precis som föräldrarna vill ha det. Tack till er som bjöd oss så vi fick var med och fira denna dag.


Ella älskar bebisar. Ella sa till mig, "ta Chelsea" när farfar CeGe hade henne. Givetvis så lyder jag mitt barnbarn. Å vad hon mös och kelade med henne. Det var pussar och kramar och Chelsea fann sig i det hela. Inte en enda gång som hon protesterade när Ella höll på med henne. Var det inte kram så var det puss eller så höll Ella Chelsea. En sådan liten tålig flicka. Hade Ella fått som hon hade velat så hade nog Chelsea varit hemma hos henne.



När vi skulle köra hem var det bara Isac som ville åka med oss. Vi tänkte ett litet tag på att köra till vännerna i Kivik men så kom jag på att det är nog inte så kul och vara i en husvagn i nylonstrumpor och den lilla klänningen. Så vi körde mot Helsingborg i stället. Vi avslutade kvällen med middag på Big Budda, thairestaurang i stan. Isac beställde friterad kyckling, jag tog jätteräkor och Thore något super starkt med biff. Gott var det och vi hade det super trevligt.


I dag när det är söndag så skulle vi köra en tur med Ycc klubben så klart. Vi var ute i god tid som vanligt. Kom ut i garaget och Thore körde ut sin mc först när jag skulle starta min så var den helt död. Jaha vad är detta för något. Amen va fan sa jag så klart. Va fan sa Thore. Vilka språkbegåvningar vi är. Det lastar vi inte våra föräldrar med, det har vi lärt oss själv.

Vi springer i gång den sa Thore. Okej sa jag säg vad jag ska göra. Ha den i tvåan. Det hjälpte inte. Ta den i trean, det hjälpe inte. Thore sprang och jobbade med den så han blev rent svettig. Tur att han ska träna inför Göteborgs varvet så springningen kommer till användning. Då får vi prova startkablar. Okej vi tar Skodan. Men nä den var totalt död. Ett litet tag kom den igång men sen dog den igen. Jaha sa jag då får jag gå inte och byta om, så tar jag bilen till Farmen där vi skulle fika. Eller nä jag kan nog åka med någon sa jag.
Iväg till Yamaha Center snabbt. När vi om dit frågade alla givetvis var är din hoj. Ah den är ny tvättad och vaxad så jag ville inte ta ut den. Sa jag. Hahaha det tror vi inte på. Nä den startade inte.

Jag fick åka med Lille Mats på hans hoj, och det är jag väldigt tacksam för. Thores är ingen hoj man åker på. Sten hårt puda och så sitter fotpinnarna så högt upp att jag hade knäna precis under hakan. Tur att Lille Mats var med. Vi var 18 hojar och 20 pers så där fanns gott om hojar och välja på.

Det är Lille Mats som står med ryggen emot kameran. Det är aldrig fel med en glass sa Inge.


Det blev en härlig dag med massor med mil och goda skratt. Jag tittade på vitsippor och hus och njöt av naturens alla vår färger.

När vi kom hem sa Thore. Kan var så att jag vred om nycklen förmycket så att ljuset har varit på så därför batteriet är dött. Tur att det var han som gjorde det på min hoj så det inte var jag som gjorde det på hans. Då hade han snörpt ihop munnen så jag hade fått slått den ur nacken på honom.
Jaja nu står den på laddning och nästa gång som vi har tvättat den så kör jag själv in den i garaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar